Tenor som sjunger solens lov

Johan Tötterström är nöjd med sin solpanel. Allt som allt kostade det en tiondel jämfört med om han skulle ha tackat jag till Eons erbjudande om att dra in el. Johan har dessutom gjort arbetet själv. Foto: Lars Dareberg

VÄSTKUSTEN/ MALMÖ.

Glöm dyr el i kolonistugan. Solpaneler löser energiförsörjningen till en bråkdel av kostnaden för att installera el.

Allt började med stadsmänniskan Johan Tötterströms iver att renovera det lätt fallfärdiga hus han köpt på Västkustens koloniförening i Sibbarp.

För att kunna jobba när mörkret föll behövde han se. Men utan el var det svårt att tända några lampor. Eller att använda eldrivna verktyg.

– När jag till sist tröttnade på stearinljus ringde jag Eon för att dra in el. De ville ha runt 60 000 kronor, vilket jag tyckte var alldeles för mycket.

Johan Tötterström började utreda andra alternativ. Efter åtskilliga timmars studier fastnade han för solpaneler.

Med en första mindre panel på den lilla verkstadens tak fick han ljus där och el till verktygen.

Med ytterligare en mindre panel ute på tomten hade han även ljus i uterummet plus en fläkt.

Men Johan Tötterström var inte nöjd. Han ville ljussätta sin stuga på riktigt med lågenergilampor och kunna använda både tv, kyl, frys och kaffekokare. Även med detta lyckades han, genom en större solpanel i söderläge.

Den klarar med hjälp av så kallade regulatorer, spänningsomvandlare och två kraftiga batterier av att producera all el han behöver.

Dessutom räcker elen till en liten köksfläkt över den gasoldrivna spisen med ugn.

– För allt detta inklusive kylskåpet har jag inte betalat mer än cirka 7 000 kronor, ler han nöjt. Det känns härligt, eftersom det faktiskt är miljö-vänlig el på 220 volt som kommer ut från uttagen.

Som koloniföreningens sekreterare talar han sig varm för att de som saknar el i stugorna ska satsa på solpaneler.

– Det är så oerhört lätt och bara runt en tiondel av priset mot att låta Eon dra fram ström, säger han.

Men bör man inte vara väldigt praktisk och tekniskt begåvad för att klara det du gjort?

– Inte alls, svarar Johan Tötterström. Förvisso måste man läsa på en del. Men när man väl gjort det får man också hjälp av butikerna där man köper grejerna.

– Dessutom är ju tjusningen med att ha kolonilott den öppenhet och hjälpsamhet man möter hos grannarna.

Vad var det då som fick operasångaren och Malmöbon Johan Tötterström att förälska sig i kolonilivet?

– Några av mina tidigare studie- och sångarkamrater hade en koloni härute, svarar han. Jag var allt oftare ute hos dem och trivdes väldigt bra.

– När den här lotten blev till salu var det ändå efter viss tvekan – med tanke på hur det såg ut – som jag slog till. Det har jag aldrig ångrat. För en kulturarbetare är det fantastiskt att få använda sina händer mer praktiskt.

– Resultatet är ju konkret. Många gånger inför framträdanden går det bättre att förbereda sig härute än
i stan. Och stadsbuss nummer fyra stannar precis utanför.

När Lyckligt Lottad träffade Johan Tötterström i mitten av september föregående säsong hade han mycket jobb kvar, bland annat att byta fönster.

– Men eftersom jag numera är självförsörjande på el är det inga problem, sammanfattade han.

FAKTA

Detta behövs för att producera egen gratis el:

Solpanel från vilken elen på 12 volt leds in i batteriet via en solpanelregulator. Därifrån förs den vidare in i en likriktare för växelström och förvandlas då till starkström på 220 volt, precis som den vi har i eluttagen hemma i stan.

Priserna på de tre komponenterna varierar beroende på hur mycket el de ska producera.

I Johan Tötterströms fall slutade räkningen på drygt 7 000 kronor, inklusive nytt kylskåp och en mindre köksfläkt. Detta jämfört med de 60 000 kr det skulle ha kostat att dra in el.

Johan Tötterström som bartender i Puccinis La F anciulla del West på Malmö Opera.
Foto: Malin Arnesson

Personligt

Namn: Johan Tötterström, 38 år, farföräldrarna kom från finska Karelen på 1950-talet.

Yrke: Operasångare som även behärskar trumpet sedan många år.

Absolut favoritsång: Wilhelm Stenhammars Fylgia.

Absolut favoritljud: När orkestern stämmer inför konserten.

Favoritbok: Dan Browns Da Vinci-koden.

Favoritmat: Lasagne med en god och kall öl.

Västkustens koloniförening

En av Malmös minsta med 86 hus.

Byggdes på 1950-talet för Cementas arbetare i Limhamn.

Sekreteraren Johan Tötterström köpte sin lott i maj 2012 efter tips från sina vänner, som senare köpte hus och sålde kolonin.

Huvudhuset är på cirka 40 kvadratmeter och övriga utrymmen på cirka 11.

Arrendet ligger på cirka 4 000 kronor om året.

Dela artikeln:

Facebook
Twitter
Email
Print