Uppe på Brunnshög i nordöstra Lund driver ett stort gäng stadsodlare fram olika sorters grödor. Men det är inte bara grönsaker, bär och frukt som odlas här, utan också visionen om ett hållbarare och mindre sårbart framtida samhälle.
Den som vill ta sig en titt på Lunds framtid bör rikta blicken mot nordost. Det är nämligen där den nya stadsdelen Brunnshög växer fram. Här är det tänkt att 40 000 människor ska arbeta och bo, runt forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Det handlar om Sveriges två största forskningsanläggningar, inriktade på röntgenstrålning och materialforskning. Projekten attraherar forskare från hela världen, och därmed blir också Brunnshögsområdet ett skyltfönster utåt.
Ambitionerna är stora. Lunds kommun siktar på, säger man, att ta fram ”världens främsta forsknings- och innovationsmiljö”. En stor del av det arbetet fokuserar på att skapa en miljömässigt hållbar stad, ett framsynt föredöme.
Olika projekt har initierats för att nå hela vägen fram, och ett av de projekten går under namnet Odla i Lund.
Odla i Lund handlar om ett drygt hundratal odlingslotter som upplåtits för stadsodling med ett strikt miljöperspektiv. Lotterna är alla tio gånger tio meter, men i många fall har ett antal odlare gått samman och sköter några lotter tillsammans. Sammanlagt är det omkring 260 personer som odlar ekologiska produkter här. Kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel är inte tillåtna; det finns ett regelverk att hålla sig till för odlarna.
Kontaktperson för Odla i Lund är Lena Ingvad, utvecklingssamordnare på Park- och naturkontoret i Lund. Hon berättar att man drog igång projektet med en blandning av statliga och kommunala pengar 2013, och att det finns en bortre tidsgräns senast vid 2017.
–Sedan finns det andra planer för marken, säger Lena Tingvad, och tillägger att det inte innebär att odlarambitionerna är över för den sakens skull.
–Det är många som vill stadsodla, säger hon, och jakten på nya områden att använda sig av är i full gång. Många odlare är beredda att betala den årliga nyttjaravgiften på 380 kronor per hundra kvadratmeter odlingsmark. Den som är bevandrad i odlingskonsten kan få ut massor av grödor ur sin markbit.
–Många har gått kurser och blivit duktiga odlare, säger Lena Ingvad. I början var entusiasmen stor men kunskapen liten, berättar hon. Numera driver de skickligaste odlarna fram så många olika produkter att de kan dela med sig av dem till nybörjarna. På så sätt blir det totala utbytet större och bättre, berättar Lena Ingvad. Med den mängd produkter som drivs fram har vi dessutom beslutat att bevilja tillstånd för försäljning av grödor, berättar hon.
På området finns också ett växthus. Dit äger bara de odlare som har en speciell växthusutbildning tillträde. I den fuktiga värmen därinne frodas bland annat meloner och chilifrukter, och skörden är massiv, säger Lena Ingvad.
Stadsodling är ett snabbt växande fenomen. Ett starkt miljömedvetande, kopplat med insikten om hur beroende samhället är av ett komplicerat nät av transporter, bidrar alltmera till människors övertygelse om vikten av att kunna producera sina egna grödor.
– Det här är ett ämne som fallit mellan stolarna i någon mån, säger Lena Ingvad. Det finns ett behov av att definiera verksamheten och att ge den en plats i det kommunala nätverket, menar hon.
– Vi har faktiskt en projektanställd tjej som har fått till uppgift att klä stadsodlingen i ord, att titta på olika strategier och riktlinjer för hur vi ska gå vidare med det hela. Innan sommaren skall vi ha en programförklaring färdig, hoppas vi. Det är dags att ge stadsodlingen en politisk förankring, säger Lena Ingvad.
Det är inte bara Lund som ser stadsodlarnas skaror öka. Malmö och Göteborg har liknande projekt, och Odla i Lund har hittat en samarbets- och diskussionspartner i Helsingborg.
– Många tar ett steg framåt genom att tänka ett par generationer tillbaka, menar Lena Ingvad. Man minns hur far- och morföräldrarna odlade sina egna morötter och kålhuvuden, säger Lena Ingvad. Nu hjälper den unga generationen sina barn att se vikten av att ta över det här arvet, att spara energi och transporter och att skapa en hållbarare tillvaro.
Stadsodling med svärmor – roligt och lärorikt
Lina Nordlander är en av Brunnshögs många stadsodlare. Tillsammans med sin svärmor Inger Hallberg förfogar hon över två av de hundra kvadratmeter stora lotterna sedan två år tillbaka. Det innebär att hon ser fram emot sin andra skörd nu i år.
Varför odla sina egna grödor? Lina har svaret klart:
–För att det är roligt och lärorikt att driva fram sin egen mat, säger hon.
Men är det inte mycket arbete då? Nej, säger Lina, mer än en timma eller två i veckan går det inte åt på våren. Fast, tillägger hon, sedan blir det så klart mer arbetsintensivt om sommaren, när det skall dras ogräs och vattnas. Och längre fram skall det givetvis skördas.
Lina och Inger odlar en stor mängd olika grödor. Potatis, grönkål, morötter och vitlök ingår i utbudet, men också mera exotiska saker som jordmandel och korogi, en kinesisk rotfrukt.
– Den ser ut som små Michelingubbar med bilringar runt magen, men den är användbar till mycket, påpekar Lina.
Till allt detta kommer lite hallon- och vinbärsbuskar och en del blommor.
Ändå blir odlandet inte särskilt betungande för Lina:
–Nej, min svärmor lägger ner det mesta arbetet. Hon är mycket engagerad, och har tagit sig tiden att gå odlingskurser.
Själv har Lina inte funnit tiden att gå någon av de kurser som anordnats för Brunnshögsodlarna. Däremot är hon medlem i hönsgruppen. Tolv hönor och en handfull dvärghöns skall tas om hand, och man har sina egna dagar då man sköter om dem. I gengäld får man ta hand om de ägg som hönsen lagt just de dagarna.
Hur det går för Lina och Inger i deras odlarmödor kommer Lyckligt Lottad att berätta mer om längre fram.