Inbrott och vandalisering på kolonin under vintersäsongen är några av de största orosmomenten för varje kolonist.
Den mörka årstiden är också den tid då det begås flest inbrott i koloniområdena.
Men det finns en hel del att göra för att stoppa tjuven vid grinden.
STÖLDSKYDD.
Märkning med syntetiskt MärkDNA kan minska risken för inbrott upp till 90 procent. Det visar flera försöksprojekt där man aktivt lanserat märkning med det syntetiska stöldskyddsmedlet.
En liten nagellacksliknande flaska med en genomskinlig vätska för mellan 700 och 900 kronor kan vara ett nästintill magiskt sätt att slippa inbrott. Föremål som är märkta med syntetiskt MärkDNA blir helt enkelt inte intressanta för en inbrottstjuv, eftersom godset är lätta att spåra.
Förra hösten blev Staffanstorp pilotkommun i Skåne när det gällde att aktivt skydda och skylta ett antal bostadsområden med MärkDNA, vilket vi berättade om i en uppmärksammad artikel här i Lyckligt Lottad.
Systemet har funnits en längre tid i USA och Storbritannien, framför allt för att märka konstföremål. I Sverige har man sedan några år tillbaka testat märkningen i ett antal Stockholmsområden och här är resultaten förbluffande.
Göran Landvall – kommissarie och verksamhetsspecialist när det gäller bostadsinbrott med placering vid nationella operativa avdelningen i Malmö – berättar att man kan man se en tydlig nedåtgående trend när det gäller bostadsinbrott i bostadsområden som använder och skyltar med att här används MärkDNA.
– I de Stockholmsområden som har genomfört det här samverkansprojektet med polis och kommun minskade inbrotten med 40 procent. För de enskilda hushållen som skyltade med DNA-märkning sjönk bostadsinbrotten med upp till 90 procent.
För Staffanstorp räknar Göran Landvall med att det kommer att bli motsvarande siffror.
– Projektet i Staffanstorp kommer att avrundas under september i år och därefter utvärderas av en forskargrupp vid Stockholms Universitets kriminologiska institution. Men redan nu ser vi samma trend i Staffanstorp som i Stockholmsområdena. Intresset internationellt är också stort för de här studierna.
MärkDNA består av en vätska som vanligtvis kommer i en liten glasflaska, inte större än ett läppstift eller nagellacksflaska. I skruvkorken finns en pensel som man använder för att dutta på vätskan på föremålen som ska märkas. När vätskan torkat håller märkningen många år. Märkningen skadar inte föremålen och är omöjlig att upptäcka.
Alla DNA-märkta föremål går att spåra via internationella dataregister. Godset detekteras genom belysning med särskilt UV-ljus och sedan ser man om man får en träff i registren.
– Det här är ett syntetiskt DNA som framställs i laboratorier och är unikt för varje beställare. Genom den här märkningen blir det betydligt lättare att spåra ägaren och se till att stöldgods kommer tillrätta, säger Göran Landvall.
MärkDNA förekommer idag i bland annat sprinklersystem på banker,värdedepåer, värdetransporter, butiker, lager, fordon eller på värdeföremål i hushåll.
Hittills finns tre större tillverkare av syntetiskt märk-DNA, mer information finns här:
www.eurosafe.se
www.safesolution.se
www.vindico.se
Se också polisen egen information:
www.polisen.se/bostadsinbrott
FAKTA
Vintertid: De flesta inbrotten i koloniområdena begås under vinterhalvåret, när folk inte vistas i kolonin. Många inbrott upptäcks först när man kommer tillbaka för att vårstäda. Det innebär att inbrottsperioden täcker hela vintern. Det här gäller för de flesta typer av sommarbostäder.
Göm undan det värdefulla: Se till att inga värdesaker eller sprit är synliga. Smycken, pengar och annat som ligger framme stjäls mest. Elektronikprodukter som bärbara datorer, surfplattor och smartphones är annat som är attraktivt att stjäla. Det vanligaste stöldgodset är inte större än att det kan förvaras i en byrålåda. Stora skrymmande saker är inte lika vanligt. Beroende på kategori av tjuv så är även sprit attraktivt.
Ingen ökning: Det begås inte fler inbrott i kolonier idag än för 15–20 år sedan. Även om det är en allmänt uppåtgående trend i samhället, så är det inte något specifik ökning av antalet inbrott i kolonistugor.
Säkra tillsammans
Grannsamverkan.
· Folk som är i rörelse.
· Kopplat inbrottslarm på vintern.
· Rörelsedetektor på sommaren.
· Märkning och skyltning med MärkDNA.
Kommissarie Göran Landvall ger följande praktiska tips på hur man bäst hindrar ovälkommet besök i kolonin. Det är i stort sett samma tänk som gäller för den egna bostaden.
Yttre och inre skalskydd:
1 Yttre skydd i form av godkända lås och brytskydd.
2 Installera inbrottslarm. Koppla det till antingen ett vaktbolag eller till den egna mobilen. Gäller framför allt under vintersäsongen.
3 För sommarsäsongen: Koppla en utomhusbelysning till timers eller ännu hellre rörelsedetektor som gör att det tänds upp när någon obehörig kommer in på tomten. Installera en ”skrika” som aktiveras när någon försöker ta sig in.
4 Förstärk låsen. Det vanligaste sättet att ta sig in är genom altandörrar och fönster. Många äldre stugor har enkla fönsterhakar som är lätta att forcera.
5 För det inre skalskyddet gäller att dokumentera och skriva upp värdeföremål inomhus. Ett enkelt sätt är att fotografera med en vanlig mobiltelefon och sedan förvara dokumentation i form av ett USB-minne någon annanstans. Detta underlättar i efterarbetet med värderingen, inte minst för försäkringsbolagen.
6 Märk värdeföremål med MärkDNA och se till att detta skyltas ordentligt. Kolonistyrelsen kan exempelvis ta kontakt med kommunpolisen för att se om man kan få en insatskampanj tillsammans med försäkringsbolag och leverantörer (se artikel här intill).
7 Tänk som en tjuv när du ska planera och skydda fönster och altandörrar! Risken för inbrott är större i en insynsskyddad kolonilott med höga häckar. Med detta inte sagt att du ska asfalterad hela tomten, men man kan ha med det i sitt tänk.
8 Förvara trädgårdsredskap inne i förråd och skjul, så att inte en spade eller spett står framme och erbjuder hjälp till inbrott.
9 Håll koll på om något flyttas på tomten. Många som planerar inbrott rekognoserar i förväg och placerar ut föremål för att se om någon är hemma. Det kan vara allt från en gren framför altandörren till en sten på sopkärlet. Sedan återkommer de några dagar senare för att se om föremålen flyttats. Finns de kvar, betyder det att ingen finns i huset. Så ser man att det plötsligt ståt en kratta framför dörren ska man flytta den och har förhoppningsvis stoppat fiskafänget.
10 Och allra viktigast: en väl fungerande grannsamverkan. Den informella samverkan är den kanske effektivaste, den där man pratar över häcken och hjälper varandra med allt från att klippa gräset till att tömma brevlådan när grannen är bortrest.
11 Se till att det är rörelse inom koloniområdet. Ha vaktschema på vintern där området patrulleras kontinuerligt.