MALMÖ/BISPGATAN
Uppståndelsen blev total när Sandra Mastio nyligen korades till Sveriges Mästerkock. Alla ville ha sin del av Mastio.
Men på odlingslotten vid Bispgatan är det ingen som höjer nämnvärt på ögonbrynen när en mästerkock kommer lunkande i jordiga gummistövlar för att dra upp en knippe vårlök till familjens middag.
Det är mycket nu, kan man lugnt konstatera när man försöker boka en träff med Sandra Mastio. Till slut får vi till en intervju dagen innan hon ska laga mat i direktsändning i TV 4 Nyhetsmorgon den 31 maj. Eftersom den här tidningen trycks den 3 juni, kan vi ju avslöja vad det blev:
– Jag lagar en helstekt Bosarpskyckling och pratar om varför man ska välja en hel kyckling istället för en färdigstyckad. Tanken är att lägga matlagningen på en nivå som alla klarar av. Eftersom det är Mors dag tänker jag att många som lagar mat den här dagen inte är så vana. Till kycklingen serverar jag kryddsmör av citrus och örter och en potatissallad med äpple, selleri och fänkål. Dressingen består av wasabi och citron, syra är alltid tacksamt att använda.
Grönsaker är basen i Sandra Mastios matlagning. Helst egenodlade. Den egna odlingslotten på Bispgatan tvärs över gatan där familjen bor är hennes oas, på alla sätt.
För snart fyra år sedan flyttade familjen Mastio från Västra Klagstorp till radhuset på Djupadal. Svärföräldrarna bodde i närheten och Bispgatans odlingsområde låg passande nog mitt emot.
– Vi ställde oss i kö till en odlingslott samma dag som vi skrev kontrakt på huset. Här är tomterna som tändsticksaskar. Det hade inte varit så populärt att gräva upp hela trädgården för att mamma skulle odla morötter om man säger så, säger Sandra Mastio med ett skratt.
Efter ett halvår fick de en odlingslott, som visade sig vara i stort sett igenvuxen. Sandra Mastio minns att hon och maken Stefano Mastio lätt uppgivna betraktade den vildvuxna lotten. Det var inte riktigt vad de tänkt sig.
– Lite senare blev ett par exceptionellt välskötta lotter lediga, så vi lyckades byta.
Svärfar Fausto har, enligt svärdottern, odlingsområdets mest välskötta odlingslott och är till ovärderlig hjälp.
– Jag försöker vara i kolonin en gång om dagen, men på senaste tiden har inte tiden räckt till. Tack och lov har jag ett fantastiskt bra team omkring mig: Stefano och svärfar Fausto. De gör grovjobbet och jag kommer med mina önskemål. Som är rätt starka … sedan får alla njuta av frukterna när jag lagar mat, så det är en bra uppdelning.
Närheten till kolonin är något Sandra Mastio verkligen uppskattar.
– Det är som att komma in i en annan värld, fast det bara är tjugofem meter från vår trappa. Det här är en lunga och ger verkligen syre åt hela området där husen ligger tätt. Här kan jag andas ut, pulsen sjunker och stressen släpper. Barnen kan springa omkring och leka, här finns hemliga gångar och spännande klätterträd.
– För något år sedan gick jag här med en väninna som hade det tufft just då, och hon konstaterade att det faktiskt kändes lite bättre här i allt det frodigt gröna och blommande.
Mästerkock eller inte, när Sandra Mastio kommer in på odlingsområdet så är hon en av övriga som odlar där.
– Direkt efter finalen hade någon satt upp en artikel om mig på anslagstavlan, men det är väl ungefär allt. Här kan jag komma precis som jag är i mina gamla gummistövlar och oömma kläder.
Det första Sandra Mastio odlade var sallat och lök.
– Den här familjen äter kopiösa mängder med sallat, och då pratar vi inte om isbergssallat utan om romansallat och andra sorter som skulle kosta hur mycket som helst att köpa. Så vi sparar massor med pengar på att odla vår egen sallat.
Oftast har Sandra Mastio en idé om en maträtt när hon kilar över till kolonin för att se vad som kan passa till.
– Har jag en bit flankstek eller lax hemma, så ser jag vad som kan vara gott till det. Jag komponerar måltiden när jag ser vad som är färdigt att skörda.
Sandra Mastios matintresse väcktes relativt sent och hon tackar förbehållslöst sina svärföräldrar med italienskt påbrå för att hon upptäckte denna slumrande talang hos sig själv. Så på frågan om man kan odla även om man inte tycker att man har gröna fingrar kommer svaret snabbt:
– Oh ja, klart att man kan! Däremot ska man börja i liten skala och ta en plätt i taget. Man ser ofta folk som får en odlingslott börja gräva och hacka med liv och lust. Sedan går det en månad och man ser ingen där längre. Många inser inte hur mycket jobb det är att odla.
Kan alla bli en mästerkock som odlar sina egna grönsaker?
– Ja, det tror jag nog. Det handlar om att våga experimentera med smaker och tro på sig själv. Jag blev pushad att våga lämna boxen och ta ett steg ut i det okända. Det gäller att lära känna sina smaklökar, upptäcka vad som fungerar tillsammans som krispiga gröna bönor till något mjukt, söta smaker mot något pikant som prästost. Precis som under tävlingen handlar det om att tänka ut en maträtt i huvudet och sedan hålla sig till det när man lagar.
Till Mors dag föreslog Sandra Mastio inledningsvis lättlagad kyckling. Vad önskar hon sig själv av sina barn?
– Inte att de lagar mat, men att jag får massa pussar och kramar!
FAKTA
Namn: Sandra Mastio, korad i april till Sveriges Mästerkock 2015. Priset är 250 000 kronor och ett kokbokskontrakt med Bonniers.
Bor: I radhus i Malmö.
Familj: Maken Stefano och barnen Dante 8 år och Valentina, 4 år.
Bakgrund: Administratör, senast på Möllans ost. Numera matinspiratör och matkreatör, föreläsare.
Okänd talang: ”Har upptäckt att jag är extremt tävlingsinriktad vid den oblyga åldern av 35 år.”
Gör om ett år: ”Vågar inte sia, förhoppningsvis har jag förankrat mig i matvärlden. Jag vill lämna öppet, det är härligt att släppa kontrollen. Jag önskar att många ska våga ta språnget ut i det okända.”
Odla som Mastio
Favoriter: Tomater, bönor, zucchini, vårlök, rädisor, rödbetor, bönor, gräslök, jordgubbar, olika sorters sallat, krasse och ringblommor som passar utmärkt i sallad. Gräslöksknoppar.
Lättodlat: Lök, sallat och zucchini som ger god avkastning och sköter sig själv, olika sorters bönor.
Undviker: Att odla potatis:
”…tar mycket tid och det finns så mycket fin närodlad potatis för en liten slant.”
Förvara: Lök och vitlök hängs i knippen under altantaket.
Pickla grönsaker: Utgå ifrån en 1-2-3-lag, 1 del ättika (12 procent), 2 delar socker, 3 delar vatten. Experimentera med alternativa syrakällor som äppelcidervinäger eller rödvinsvinäger. Våga prova andra sötningar som honung eller muscovadosocker.
Sandras recept med vårprimörer:
Rädisor är utmärkta att steka och passar bra som tillbehör till grillat. Dela dem i två delar, stek dem i olivolja på hög värme så de får en fin, brynt yta. Grilla färsk vitlök och vårlök som får en fin sötma. Smaksätt med olivolja, citron, strö över rökt salt och peppar.
Senast lagade:
Hemma: ”Under tiden som grillen blev varm serverade jag nyskördade vaxbönor som jag ångat lätt. Jag toppade med lite rapsolja, salt och peppar, finhackad dill och riven prästost. Fantastiskt krispigt och gott, som snacks men mycket roligare.”
På uppdrag: ”För Ingelsta kalkon lagade jag en coleslaw på spetskål, äpple och fänkål tillsammans med fänkålskrutonger. Dressingen gjorde jag på på lika delar crème fraîche och grekisk yoghurt som jag smaksatte med mycket hackad dill, en krydda som jag både odlar och använder ofta. Gästerna blev mycket nöjda och uppskattade särskilt fänkålen, som inte är så vanlig.”