KÖLNAN/ MALMÖ
Lugnet råder i Lisbeth Jönssons koloniträdgård. Med hjälp av visionären och helgonet Hildegard av Bingen håller hon på att skapa en trädgård utgående från tankar om helhet och balans som formulerades för tusen år sedan.
Det magnifika äppelträdet mitt på den frodiga gräsmattan känns som den självklara mittpunkten i Lisbeth Jönssons koloniträdgård. Här står också en möbelgrupp i skuggan under grenarna, som när det här reportaget görs dignar av mognande äpplen.
– I år är det verkligen ett äppelår, konstaterar Lisbeth Jönsson när vi slår oss ner och hon serverar hemmagjord lemonad på citroner och lavendel. Sistnämnda ingrediens givetvis plockad från egen odling.
Det är verkligen fridfullt. Grannens bassethund Molly kikar genom staketet och några skator kivas högt uppe bland grenarna. Från grusgången hörs knastrande fotsteg när någon går förbi, och glada barnskratt klingar.
För Lisbeth Jönsson är det här en fristad på alla sätt. Efter en längre tids sjukskrivning är det här hon återhämtar sig och känner krafterna komma tillbaka.
Detta sker till stor del med hjälp av en tysk kvinna som levde för tusen år sedan. Abbedissan, visionären, författaren och sedan 2012 helgonförklarade Hildegard av Bingen (se faktaruta). En bit i taget håller Lisbeth Jönsson på att skapa en ”Hildegaard” efter helgonets intentioner.
– Hildegard von Bingen utgick från en helhetssyn på människan och att sjukdomar uppstår på grund av obalans. Lite som vår tids antroposofi. Hon prisade särskilt växternas kraft och var mycket kunnig inom naturmedicin.
Den gröna kraften är något som Lisbeth Jönsson tagit fasta på. Växtligheten får lov att frodas i kolonin. Istället för att bekämpa exempelvis kirskål så har Lisbeth Jönsson lärt sig hur man kan använda den i kosten.
Ett annat ”Hildegaardexperiment” är ett litet potatisland där syftet inte är att äta potatisen, utan att knölarna ska luckra upp jorden. I pallkragar odlar Lisbeth Jönsson bland annat fänkål, salvia och doftvioler.
– Särskilt fänkål var en av Hildegards favoriter och doftvioler använde hon för att göra elixir på.
Lisbeth Jönsson frösår och förkultiverar alla plantor i lägenheten innan det är dags att plantera ut i kolonin. Det innebär en ständig tillsyn och omsorg av växtkraften, vilket också ingår i Hildegards filosofi.
– Hon tänkte i tankar av kretslopp redan för tusen år sedan.
Det meditativa lugnet i trädgårdsarbetet och odlingsglädjen är viktiga i en helande process. Det är något som Lisbeth Jönsson verkligen upplevt under de långa perioder hon tillbringat i sin koloni.
– Här kommer lugnet och kraften tillbaka. Men det tar tid.
Lisbeth Jönsson har haft sin koloni på Kölnan i sju år och ”blev ledd hit.”
– Jag och min dåvarande sambo tittade på en annan koloni som var till salu i området och passerade förbi den här kolonin. Då var inte den här stugan till salu, men det var något som gjorde att den stannade kvar i minnet. Några månader senare fick vi se att den skulle säljas – och då åkte vi hit igen. När jag kom in här kände jag direkt att den här kolonin är det. Sedan var det bara att lära sig att använda den också.
Även Hildegard av Bingen dök upp av egen kraft, fortsätter Lisbeth Jönsson.
– Jag fick en inbjudan till en kurs om örtkunskap och där fanns en bild på Hildegard av Bingen som berörde mig starkt. Det var som om hon steg rakt ut ur bilden. Jag började läsa mer om henne och blev fascinerad av hennes tankar och allt hon uträttat.
Där någonstans började tankarna på att anlägga en trädgård, en Hildegaard, i den tusenåriga visionärens anda.
I somras reste Lisbeth Jönsson till Tyskland och besökte bland annat en Hildegard-örtagård i Bingen an der Rhein.
– Det gav en massa inspiration som jag nu håller på att omvandla i min egen trädgård i Hildegards anda.
Att skapa en Hildegaard tar tid. Det är lite av poängen. I en Hildegaard ska balansen återupprättas mellan de olika elementen.
– Det känns som jag är på rätt väg, konstaterar Lisbeth Jönsson som gärna vill fortsätta arbeta med örter och odling i Hildegards anda:
– Jag planerar att framöver bli en Hildegard-pedagog och förmedla hennes helhetssyn som bland annat baseras på det rätta måttet, som hon kallar Discretio. Det rätta måttet är olika för oss alla. Hildegards tänk hjälper oss att hitta balans i våra liv och vad som är det rätta måttet.
Fakta
Hildegard av Bingen
Född: 1098 i Bermersheim (Böckelheim), i Tyskland.
Död: 17 september 1179 i Bingen.
Verksam: Abbedissa, mystiker, predikant och författare under medeltiden. Hon var bildad inom en rad områden och skrev såväl böcker som musik, predikade och anlade kloster.
Helgon: År 2012 kanoniserades (helgonförklarades) Hildegard av Bingen av Benedictus XVI och hon utnämndes till kyrkolärare.
Naturmedicin: Hildegard undersökte den medicinska användningen av många olika örter och växter – flera av orientaliskt ursprung – och utvecklade en egen näringslära. Utgångspunkten var en helhetssyn på människan och hennes sjukdomar – jämför med vår tids antroposofi.
Balans: Kärnan i hennes verk är tanken på enhet och balans. Människan består av kropp, själ och ande och denna helhet måste vara i balans, annars uppstår sjukdom. Vid behandlingarna användes – förutom näringsrik kost – läkande örter, åderlåtning, svettning, bön etcetera, och ofta även ädel- och halvädelstenar eller metaller.
Vätskor: Hildegard arbetade med den antika föreställningen om sjukdom som en ”saftdyskrati”, det vill säga att en människa består av olika vätskor, som sinsemellan måste vara i harmoni eller balans. Annars uppstår sjukdom.
Så bygger Lisbeth upp sin Hildegaard:
”Min vision är att andra i framtiden ska komma till Hildegaarden och ta del av tystnad, meditation, vandring i naturen, örter och det helhetstänk som Hildegard hade för tusen år sedan och som står sig än i dag. Om det sedan blir i kolonin eller på någon annan plats får visa sig.
Min vision handlar också om att göra det enkelt och avskalat. Att använda det som redan finns runt oss. Naturen följer sin gång utan att vi lägger oss i, det tänket ska även finnas i Hildegaarden. Gräset får lov att växa sig högt och blommor fröa av sig till nästa år. Kompostering är en viktig del där växtmaterial tas tillvara och ombildas till jord.
Hildegard har ett uttryck som säger en hel del: att saker behöver få bli genomkokta.Vi översköljs idag av intryck som ofta inte ges tid att smälta innan nästa intryck och till slut blir vi förstoppade både i kropp och själ. Vi behöver ge oss tid att smälta, vad det än gäller, mat, intryck, relationer.”
I örtagården:
Fänkål – vid väderspänningar, hosta.
Dill – vid aptitlöshet.
Ringblomma – bra för huden.
Citronmeliss, doftviol, lavendel – vid melankoli, oro.
Brännässla – vid reumatiska besvär, minnesolja.
Kungsljus, isop, libbsticka – vid hosta, förkylning.
Till nästa säsong: kransborre, lakritsrot och backtimjan i örtagården.
Recept
Hildegaardens dinkelkex
Muskotpulver 45 g + 10 g nejlikpulver blandas med 1 kg dinkelmjöl, 500 g rivna mandlar, 500 g smör, 4 ägg och 300 g råsocker till en deg.
Låt vila kallt och gör kakor som bakas vid 175–200 °C i 10–12 min.
Hildegards recept har utgivits i modern tid och finns i bokform.
Källa: Wikipedia