Mässgeneralen kastar loss hemma på kolonin

Klarar jobbet med schwung – Linnea Olsson är ny general för trädgårdsmässan. Foto: Lars Dareberg

Linnea Olsson är trädgårdsmässgeneralen som tillbringar sin lediga tid på en kolonilott i Lund. Där kopplar hon av från ett hektiskt, teknikbeledsagat yrkesliv och låter trädgården och odlingslivet bestämma takten.

Vår Trädgård är mässan som utgör startskottet för det sydsvenska trädgårdsåret. För kolonisten finns det massor att hämta på evenemanget i form av olika inspirationsträdgårdar, odlingstips, redskap, litteratur och – förstås – olika växter. Det är svårt att tänka sig vad mera en hängiven kolonist skulle kunna önska sig. Det skulle väl i så fall vara om den som har huvudansvaret för utställningen själv vore kolonist.

Och tänka sig, i år har den drömmen gått i uppfyllelse! Projektledaren för Vår Trädgård, Linnea Olsson, är nämligen ägare av en kolonitomt på Västhagen i Lund sedan ett knappt år tillbaka. Lyckligt Lottad passade på att träffa henne där tidigt i höstas och fick en pratstund om mässor, kolonier och vikten av att ha ett bra hallonland.

Linnea Olsson är uppvuxen på en gård på Öland, och gillar att ha naturen inpå knutarna. När hon flyttade till lägenhet i de södra delarna av Lund för ett par år sedan, gick den saken förlorad. Men eftersom Linnea Olsson färdas en del med tåg, upptäckte hon att en lösning fanns att se genom tågfönstret: Lunds koloniområden. Åtskilliga av dessa områden ligger helt nära järnvägsspåren, som  Månslyckan, Haga, Plantagelyckan – och inte minst Västhagen.

När gnistan tänts gällde det att få med sambon på noterna. Som av en slump kom de motionsrundor paret avverkade tillsammans allt oftare att förläggas till koloniområdena. Efter att en sådan runda tagit dem ett par varv runt Västhagen och avslutats med en spurtsträcka längs områdets huvudgång, lade Linnea Olsson fram sitt förslag för sambon – och fick ett ja.

Därifrån var steget inte långt till att fråga runt på området om det fanns några stugor lediga, och en kort tid senare stod de båda med nyckeln i handen. Det är inget Linnea Olsson ångrat.

–Nej, kolonin ger verkligen en ökad livskvalité.

Som förstaårskolonist insåg Linnea Olsson att mycket handlar om att öppna sinnena och ta lärdom av vad som händer på lotten. Därifrån får man ta fram en handlingsplan och börja forma sitt koloniliv efter eget huvud.

–Ja, man får förstås vänta in saker och ting och se vad som dyker upp i trädgården, medger Linnea. Det ger ett behagligt tempo, och man lär sig bit för bit vad det är man har köpt. Fullärd blir man nog aldrig, däremot.

Linnea Olsson gillar den praktiska sidan av koloniarbetet. Hon bär på en medfödd nyfikenhet, och ställer sig ofta frågan ”Hur fungerar det här, då?”. För hennes egen kolonilott lär det innebära framtida förändringar.

–Mmm, ett av valnöts­träden ska grävas upp och flyttas, och så måste jag förstås ha ett fint hallonland, funderar hon. Ett sådant fanns nämligen i föräldraträdgården under Linneas uppväxt. Bär och frukt är en av Linneas bevekelsegrunder för att ta sig an kolonilivet.

–Nybakad äppelkaka slår det mesta, medger Linnea, och kastar en hoppfull blick på de välfyllda grenarna på sina äppelträd.

–Men även om jag oftast vill gå snabbt från idé till handling, så känner jag att det är skönt att saker får ta sin tid på kolonin. En trädgård handlar om andra tidsperspektiv än  mitt dagliga arbete med mässor.

–Här finns en kravlöshet som är mycket behaglig. Man kan göra vad man vill här, och man får lov att misslyckas, säger Linnea Olsson.

Dessutom tar man ett steg tillbaka när det gäller teknikfrågor i samma stund som man kliver in genom kolonigrinden.

–Det finns till exempel ingen el härute, så här handlar det om solcellsladdning av mobiltelefonen och batteri­gräsklippare. Och matvarorna hålls svala i en jordkällare, byggd av en tunna.

Bristen på teknik och moderna bekvämligheter har dock inte fått Linneas bekantskapskrets att undvika hennes kolonilott.

–Nej, tvärtom. Efter att den första förvåningen över att jag skaffat koloni vid tjugoåtta års ålder lagt sig, började besöksströmmen bli allt stridare. Numera har ett antal vänner själv börjat överväga att skaffa koloni. Det är nog något av det svenska i oss, säger Linnea Olsson; alla behöver lite natur.

De vänner som inte känner sig säkra på att kolonilivet är något för dem, erbjuds att känna sig för genom att ta hand om Linneas lott tre veckor varje sommar. Då beger sig nämligen Linnea Olsson till Öland för att besöka föräldrahemmet – och förebilden för hennes hallon­land.

FAKTA

Namn: Linnea Olsson.

Gör: Projektledare för mässan Vår Trädgård i Malmö, och Stockholms trädgårdsmässa i Kista.

Bor: Södra Lund.

Okänd talang: Händig.

Motto: Allt går att fixa med silvertejp.

Dela artikeln:

Facebook
Twitter
Email
Print