Bokashi. Är det någon som har hört begreppet?
Sanningen att säga så är den chansen större idag än någonsin förut. Skälet till det är att bokashi är på stark frammarsch runt hela jorden. Det handlar om att göra jord av matavfall.
Det låter exotiskt när man säger ”bokashi”. Det är inte konstigt – bokashi är japanska för ”jäst organiskt material”. Bakom fenomenet ligger den japanske professorn Teruo Higa. Han tog på 1980-talet fram en kombination av mikroorganismer som kom att benämnas EM – effektiva mikroorganismer.
Vad är det då organismerna är bra på? Jo, genom jäsning omvandlar de matavfall till näringsrik jord på kort tid. Fem organismer är inblandade i processen, två av dem är mjölksyrebakterier, en är en jästsvamp som påminner om bakjäst och de två återstående är så kallade urbakterier. De senare har funnits i runt fyra miljarder år, och är inblandade i växternas fotosyntesprocess, där ljusets energi tas omhand av levande organismer.
Numera ingår den här mikrobskaran i massor av människors dagliga liv. Genom att kompostera hushållens matavfall och tillsätta en matsked av mikrobblandningen till varje kilo matavfall, dras processen igång. Efter ett par veckors efterjäsning i ett lämpligt kärl kan man gräva ner avfallet i trädgården, där det efter ytterligare några veckor har övergått till fruktbar, näringsrik jord. Det finns speciella bokashikärl, där man med en kran tappar ur lakvattnet (som kan användas som gödning), men en vanlig spann med lock duger gott, under förutsättning att man med hjälp av till exempel tidningspapper håller avfallet torrt.
Trädgårdsmästaren Johan Hessedal är en av pionjärerna för bokashi här i Sverige. Vi frågade honom om fenomenets framfart. Hur ser utvecklingen ut?
– Jodå, säger Johan, bokashi växer ständigt hos hemmaodlarna. Och det finns koloniägare som börjat med konceptet. Tyvärr finns det kommuner som inte accepterar någon annan hantering av hushållsavfallet än den de själva erbjuder, och där får man hoppas på en attitydförändring.
Det är inte bara i avfallssammanhang bokashimetoden är användbar, berättar Johan Hessedal.
– Man har till exempel tagit fram en metod där man blandar jord med mjöl till stora kulor. Sedan tillsätter man bokashikulturen och lämpar i sådana bollar i sjöar med syresättningsproblem. Då sjunker bollarna till botten, mikrobkulturen frigörs och bottnarnas bakteriekultur ändras till en gynnsammare sådan.
Mera information om bokashimetoden, och uppgifter om var man kan skaffa kärl och bakterier finns på sajterna bokashi.se och greenfoot.se.