LUNDAVÄGEN/MALMÖ.
Stämningen bland kolonisterna på Lundavägen är inte så uppsluppen och positiv som den brukar vara.
Istället råder osäkerhet på gränsen till ångest bland medlemmarna i Malmös äldsta och minsta koloni.
När Lyckligt Lottad besöker Lundavägens koloniträdgård bjuder Malin Delander på kaffe med dopp.
– Egentligen borde vi byta taket här i år, säger hon. Men eftersom vi inte vet om vi får stanna, vill vi inte lägga ut en massa pengar på det.
Det var 2015 som föreningen fick beskedet att arrendet inte skulle förlängas. Istället fick kolonisterna veta att området mellan gamla Bilia och järnvägen skulle rivas för att ge plats åt flerbostadshus.
– Detta är ju verkligen en lunga och oas som behövs i en stad av Malmös storlek, fortsätter Malin Delander. Den ger både fin luft, djurliv och en möjlighet att ta upp regnvatten. Området är en värdefull biotop som det tagit över hundra år att skapa.
När chockbeskedet om rivning och flytt till Bulltofta kom, utsåg koloniföreningen en projektgrupp som mobiliserade stöd för att rädda kolonin.
Fler än 1 500 namnunderskrifter har samlats in och politiker har bjudits in till området för att informeras om vad som står på spel. Men just nu vet kolonisterna inte ens vem de ska prata med.
– Vi lever i ett vakuum som gör det plågsamt för alla medlemmar, säger Malin Delander. Varför kan politikerna som så gärna vill skylta med att Malmö ligger i framkant som en grön och ekologisk stad inte ge oss ett besked?
Ordförande David Williams nickar instämmande när han sätter ner sin kaffekopp på bordet. Han har haft sin kolonilott på Lundavägen i 22 år och är förutom föreningens ordförande också något av kolonins snickare.
Han har hjälpt många av medlemmarna att snickra staket, trädäck och annat.
– Ovissheten om framtiden tär verkligen på oss, säger han. På andra sidan Södra Bulltoftavägen revs ett stort koloniområde för snart tjugo år sedan. Tomten är fortfarande öde och obebyggd. Ska samma öde drabba oss?
De frågor David Williams nu vill att politikerna besvarar handlar alla om föreningens framtid:
- Vad har politikerna för råd att ge de medlemmar som vill renovera sin stuga eller plantera vinrankor eller exotiska träd som kan kosta en hel del? Arrendet går ut sista december nästa år och har inte som brukligt förlängts med fem år.
- Varför kan kolonisterna inte få ett nytt arrende på fem år i väntan på att politikerna tar beslut om en ny detaljplan?
- Vad händer om Lundavägens koloniområde, som funnits sedan 1905, jämnas med marken? Kolonister har lagt ner många års arbete på att underhålla sina byggnader och små trädgårdar.
- Kommer kolonisterna vid en rivning få någon typ av kompensation av Malmö stad?
- Är det överhuvudtaget möjligt att flytta de träd som planterades redan när kolonin grundades och fortfarande finns kvar?
Trots farhågor och obesvarade frågor har David Williams fortfarande ett litet hopp om att politikerna ska ta sitt förnuft till fånga.
– Vi är verkligen glada att så många engagerar sig för vårt område och att Lyckligt Lottad berättar om det, säger han till avsked. 