V SOMMARSTADEN/LUND
På en av Västra Sommarstadens kolonitomter i Lund reser sig en pampig, borgliknande konstruktion i cypress och thuja. Den som vandrar in genom den framklippta porten i dess mitt hamnar i en lummig miniatyrvärld, där ”slottsfrun” emellanåt går och muttrar för sig själv med sekatören i hand.
– Lille Knut, jag ska få ordning här!
Gitt Sandström bedyrar hur hon kommer att få fason på sin kolonilott på Västra Sommarstaden i Lund. Hon är redan på god väg – de trehundra kvadratmeterna utgör ett härligt sammelsurium av olika trädgårdsrum, sprakande färger, udda former och kluriga initiativ.
Men Knut – vem är han då? Jo, Knut var namnet på den förrförre ägaren av kolonilotten. Gitt Sandström vandrar i hans pedantiskt upptrampade fotspår.
Överallt finns tecken på Knuts planeringsförmåga. Det lilla grå huset på tomten är fyllt av snillrika förvaringslösningar som spar utrymme. Husets stege är undanstoppad i ett längsgående fack nere vid golvet och fiffiga hyllplan upplåter placeringsyta på de mest oväntade platser. Där förvaringslösningarna kunde ha utgjort hinder, har Knut löst problemen på eleganta sätt genom avfasningar och vinklingar.
– Vi kallar ett av rummen Knuts kajuta, berättar Gitt. Han måste ha varit sjöman någon gång i sitt liv, och lärt sig att göra det bästa av små utrymmen.
Gitt köpte sin koloni vid sekelskiftet. Lotten var på väg ut på marknaden via en bekant till Gitts syster, och olyckligtvis blev det ett stavfel i den annons som utformades. ”En lien koloni till salu” stod det, och Gitts syster anmärkte efter en titt på kolonin att en lie nog skulle bli nödvändig. Så övervuxen var lotten.
– Men du behöver inte annonsera, sade systern – för den här kolonin tar Gitt. Den passar henne perfekt!
Och det gjorde den. Efter en titt var saken klar, Gitt blev koloniägare och satte spaden i jorden. Det var då hon upptäckte hur den pedantiske Knut hade planerat även trädgården in i minsta detalj. Nu började Gitt mödosamt försöka återskapa det som gått förlorat, och bit för bit grävdes, klipptes och ansades Knuts forna trädgård fram ur glömskan.
Idag är mycket av arbetet gjort, och Gitt har tillfört en hel del på vägen.
– Jag lägger till egna saker, säger hon. Men jag har bestämt mig för att bevara så mycket som möjligt av Knuts upplägg.
Det är tydligt att Gitt och Knut står varandra nära på många sätt. Men Knut är sedan länge död, och Gitt hann aldrig träffa honom. Hon har bara sett frukterna av hans uppfinningsrikedom och arbetsamhet.
Gitt minns hur hon en dag för ett tiotal år sedan fick se en liten, äldre dam som stod utanför cypressborgen och kikade in.
– Det där måste vara Knuts fru, tänkte hon. Någon rationell förklaring på varför det måste vara så hade Gitt inte. Däremot hade hon alldeles rätt – den äldre damen berättade att hon och hennes man Knut var de som hade format trädgården, och gladdes åt att se hur den höll på att återuppstå.
Damen bjöds in att beskåda sin forna tomt, och Gitt fick svar på åtskilliga frågor hon hade om de olika växter hon ärvt efter Knut.
Sedan det osannolika mötet med Knuts fru har arbetet med trädgården fortskridit, och nu gissar Gitt att hon kommer att ha den helt klar om två, tre år. Hon ser fram emot det.
– Jag har bott i hus med trädgård två gånger i mitt tidigare liv, men hann aldrig se någon av de trädgårdarna färdiga. Men nu är det min tid! Jag har precis pensionerats efter ett skiftande arbetsliv, mest som biomedicinsk analytiker, och kan lägga så mycket tid här jag vill.
En av tankarna med köpet av kolonilotten var att Gitt skulle kunna rita och måla där, något som hon brinner för.
– Men det har inte blivit mycket av det. Fast man kan ju säga att forma en trädgård, det är också en skapelseprocess!
Att det skulle bli kolonist av Gitt var egentligen ganska självklart. Mormor och morfar hade koloni på anrika Öster I, och farmor och farfar skötte sin plätt på ett numera försvunnet koloniområde vid Monumentet.
– Jag tar mig hit så fort jag bara kan, säger Gitt. På vintern är jag nog den ende som kommer till området. Då klipper jag cypressborgen och ansar en del andra växter.
Man kan tycka att det borde vara ensamt att stå där med häcksaxen en grådyster decemberdag.
Men det är klart – då glömmer man förstås bort Knut.
FAKTA
Namn: Gitt Sandström.
Bor: Centrala Lund.
Gör: Är nypensionerad.
Familj: Två barn och fem barnbarn.
Okänd talang: Ritar och målar.