Egentligen är en japansk trädgård i mångt och mycket en illusion. Det man ser är inte vad man tror alla gånger. Sällan har detta påstående varit mera relevant än när det gäller Johanna Svalins japanska koloniträdgård på S:t Månslyckan i Lund.
Tillsammans med systerkolonin Haga breder S:t Måns-lyckans koloniområde ut sig över ett ansenligt stycke av centrala sydvästra Lund, helt nära Polhemsskolan och bara ett stenkast från Stadsparken. På Månslyckan samsas ett knappt hundratal lotter om utrymmet sedan kolonin startades 1907, som Lunds andra kommunala koloniområde.
Insmuget mellan några av Lunds mera trafikerade genomfartsleder ligger området här som en lugn oas, en total motsats till det lundensiska vardagsmyllret utanför grindarna.
Innanför kolonigrindarna råder enhetlighet – de små stugorna påminner alla om varandra, prydliga och välskötta och med prunkande täppor.
Det är bara en lott som bryter enhetligheten. Men den gör det på ett desto uppenbarare sätt.
Mitt i S:t Månslyckan ligger nämligen Lilla Kyoto, en kopia av ett herdehus i den gamla japanska kejsarstaden Kyoto. Mot en fond av tempelträd, katsura och solfjäderslönn reser sig här ett litet stycke traditionell japansk arkitektur mot Lundahimlen. Det hela är lätt surrealistiskt men mycket betagande, och illusionen är fullständig. Man väntar bara på att en geisha ska dyka upp med en kanna doftande grönt te i handen.
När en glad röst tjoar ”Kom in!” inifrån huset låter det dock omisskännligt skånskt. Och jodå, Johanna Svalin, ägarinnan till Lilla Kyoto, visar sig vara en blond lundensiska, utan vare sig kimono eller tekanna. Men så har hon heller inte varit ställföreträdande geisha särskilt länge.
– Jag föll direkt för den här kolonin och tog över den för tre år sedan, berättar hon, och tillägger att Lilla Kyoto ursprungligen byggdes runt 1980. Byggherre på den tiden var en man med ett stort intresse för Japan och en förmåga att ge en japansk touch åt saker som egentligen inte alls var japanska.
Johanna Svalin pekar ut en tempelklocka, som vid första anblicken ser väldigt orientalisk ut.
– Kan ni se vad det är?
Och jodå, det kan vi, men inte förrän vi tar en närmare titt: en avsågad gastub! Inuti den har en klockkläpp hängts och sedan har arrangemanget fogats in i trädgården på ett fullkomligt naturligt sätt.
Johanna pekar ut ett antal saker som följer samma mönster.
–Det där är telestolpar, säger hon och pekar på en träkonstruktion som ser genuint japansk ut. Ett intrikat trägaller med samma asiatiska touch visar sig vara en helsvensk blomsterspaljé.
Lilla Kyoto är förvisso à la Japonaise, men det är Japonaise à la Suédoise – Japan på svenska. När kolonilotten fick sin utformning fanns det dock tvättäkta japansk experthjälp bakom.
–Den ursprungliga byggherren brukade resa till Köpenhamn, där han träffade en japanska som hade en butik, berättar Johanna Svalin. Affärsinnehavarinnan var den som låg bakom utformningen av Lilla Kyoto.
Som en gärd av tacksamhet hängdes ett porträtt av rådgiverskan upp på en vägg inne i herdehuset. Port-rättet hänger fortfarande kvar och bidrar till den japanska stämningen bland bambuskärmar, väggskåp med sakemuggar och en klocka med japanska siffror på urtavlan.
– Jag har haft en kille som gäst här, som är född och uppvuxen i Japan, säger Johanna. Han sade att det var tydligt att många av prylarna här inte alls var japanska. Men känslan här var fullkomligt japansk ändå, menade han!
Egentligen är det bara på sin plats att en japansk trädgård innehåller illusioner. Det japanska trädgårdsidealet grundar sig på shintoismen, en urgammal religion som föreskriver att naturen och dess företeelser är till stora delar heliga. Detta har lett till ett helt eget trädgårdsspråk, där de olika detaljerna bär på dolda innebörder. Till exempel symboliserar grus vatten och hav, och de plättar av mossa som ofta finns lämnade ute i gruset har i sin tur innebörden av öar i vattnet.
Alldeles äkta vatten förekommer också i trädgården i riklig mån i form av små vattenspeglar i olika kärl. Något rinnande vatten finns inte i Lilla Kyotos trädgård, men om det hade funnits så skulle det enligt japansk tradition helst ha flutit från öst mot väst för att bringa god hälsa och ett långt liv.
Tron att olika detaljer bär på symboliska innebörder har gett till resultat att en japansk trädgård normalt delas upp i ett antal rum. Varje rum symboliserar och porträtterar olika utsnitt av naturen, samtliga laddade med varierande innebörder.
I en traditionell japansk trädgård finns det för övrigt inget gräs. I stället är det mossan som står för markgrönskan. Och det finns en del att välja på – i Japan förekommer det 1600 mossarter, varav 270 är endemiska. Det innebär att de finns i Japan, men ingen annanstans.
Det är uppenbart att en japansk trädgårdsmästare har en hel del att hålla i minnet. Hur renlärig blir man då som japansk kolonist i Lund?
– Inte särskilt, skrattar Johanna Svalin. Även om det finns massor av växter i trädgården med prefixet ”japansk” – japansk ek, japansk blodlönn, japansk lärk, japansk buskrosling och så vidare – så väljer Johanna lika gärna att blanda upp med växter som inte alls är japanska. På frågan om hon inte tycker att det känns nervöst att infoga nya element i en så nischad trädgård med ett så specifikt hus har hon svaret klart:
– Det är bara att prova! Det mesta flyter in och underordnar sig det japanska temat på ett naturligt sätt.
En gång om året, i samband med skolavslutningen – Johanna är lärare – bjuds arbetskollegorna in till fest på Lilla Kyoto, och då är menyn självskriven.
– Ja, då blir det förstås sushi, medger Johanna.
Resten av året tjänstgör dock inte den japanska kolonilotten som festlokal, utan i stället som en plats för återhämtning och kontemplation.
– Det finns ett lugn här som jag tycker mycket om, säger Johanna, en närmast meditativ stillhet.
När vi lämnar Lilla Kyoto står solen lågt och de japanska utsmyckningarna kastar långa skuggor över gruset på innergården. Att kliva ut genom portalen tar bara ett enda steg i anspråk. Men det är ett steg som bär långt – ända från Japan till Sverige.
FAKTA
Namn: Johanna Svalin.
Bor: Nöden, Lund.
Familj: Man och två barn.
Okänd talang: Bra på att hantera oförutsedda situationer.