STORGÖTEBORG-AMERIKA
Vi besöker Amerika en ljummen eftermiddag i maj. Träd och buskar spirar och allt är så skirt och löftesrikt som det bara är några få veckor på våren innan odlingssäsongen startat på allvar. Anja Ryne möter oss vid bommen som begränsar biltrafiken in på området och hon guidar oss på de vindlande vägarna till sin tomt allra längst upp på den delen som kallas Sydamerika.
På 1960-talet klövs nämligen området i två delar och blev till Nordamerika och Sydamerika när motorvägen byggdes. Men vi tar det från början: fabrikör Gibson på Jonsereds fabriker hade problem med att hans arbetskraft för att söka lyckan emigrerade i slutet av 1800-talet. Fabriken ägde all mark och Gibson erbjöd arbetarna som stannade kvar att se ut en bit mark åt sig i skogen. Amerikafebern som lockade många att ge sig iväg gav området dess namn.
Detta sammanföll med att tiotimmarsdagen infördes 1881 och arbetarna fick något mer tid över efter arbetsdagen. Plötsligt kunde man förverkliga drömmen om en liten bit land och fick möjlighet att odla grönsaker på sin fritid och förbättra försörjningen för sina familjer. Det var i början också vanligt att man höll höns, kaniner och grisar på sin lott. Fram till slutet av 1940-talet fanns en hönsförening och en svinförening på området.
Koloniområdet har alltså uppstått undan för undan och lotterna är inte planerade med linjal på en karta utan ligger utspridda med skog emellan. De första stugorna byggdes strax efter sekelskiftet, bland annat med material från fabrikens godsemballage. I dag ägs området av Partille kommun och är 18 hektar stort, 8 hektar upptas av de knappt 90 lotterna där de flesta lotterna har stugor. Amerika är ett av Sveriges äldsta koloniområden och anses vara en kulturmiljö av riksintresse där det ligger strax intill Jonsereds gamla industrimiljö.
Anja Ryne och hennes familj hälsade 2013 på vänner som köpt en tomt i koloniområdet Amerika och blev förälskade i de stora tomterna, glest utplacerade i skogen vilket gör att det känns mer som att komma till ett vanligt sommarstugeområde. Ett år senare blev en lott till salu till ett rimligt pris och de slog till. Lotten är 733 kvadratmeter och de använder den som en sommarstuga och är där de flesta helger under vår och sommar.
Några år senare köpte ett annat par i bekantskapskretsen lotten intill – under somrarna blir det mycket umgänge med grannarna. Däremot upplever hon att det inte är lika vanligt för de andra kolonisterna vilket förmodligen kan bero på att lotterna ligger glest och att kolonisterna inte naturligt träffas på samma sätt som man kanske hade gjort på ett område där lotterna ligger tätare.
Eftersom varken vatten eller el är framdraget till stugorna på området är det lite arbete med att åka och hämta vatten i dunkar. Så mycket bevattning av trädgården kan det inte bli fråga om. Marken är dock relativt lerig så behovet av bevattning är relativt begränsat. Sensommaren 2018 var undertecknad på besök och gräsmattan på lotten var den enda gröna jag sett på flera månader!
Anja och Ulf odlar ätbart så som mangold och jordgubbar men har blivit alltmer inriktade på blommor. Dahlior har blivit favoriten och en hel rabatt har avsatts till flera olika sorter i kombination med perenner. Detta trots att Anja egentligen inte alls är förtjust i trädgårdsarbete på hösten och dahlior innebär ju en del fixande när de ska grävas upp och stoppas undan för vintern.
Ett ömt vårdat äppelträd, ett plommonträd samt fläder ger också ätbart till hushållet. Den historiska bakgrunden tycker de adderar en extra dimension till livet på kolonin.
– Det är roligt att känna att man är den del i en lång tradition när man har en lott här säger Anja.
De stora och glest liggande lotterna möjliggör sådant som är omöjligt på andra koloniområden, till exempel att ha höns vilket flera kolonister på Amerika har. På ett mindre koloniområde kanske hönsen hade skräpat ner och stört för mycket.
Familjen Ryne bor i centrala Göteborg och Anja ser det egentligen inte som någon fördel att ha så långt till sin kolonilott som de har.
– Självklart skulle jag egentligen önska att jag hade min trädgård hemma. Jag kan inte bara hämta in min mat när jag vill ha den utan jag måste planera och skörda en gång i veckan när vi är på lotten. Det är också svårt att kunna vattna om det blir varmt under veckorna när vi inte är där men tur då att det är en lite tyngre jord som håller fukt bra, säger Anja.
Många av kolonisterna på området är Partillebor i mogen ålder, men det är något av ett generationsskifte som pågår. Numera säljs lotterna via mäklare till relativt höga priser och Anja är glad att de lyckades köpa 2014 innan priserna rusade i höjden.
Vi lämnar Amerika med insikten att koloniområden kan se väldigt olika ut och fylla olika syften. Många har uppstått som ett sätt att förbättra försörjningen under magrare tider men kanske är Amerika det enda som skapats för att hindra arbetskraft från att försvinna från en industri.
Vet du om ditt område har en spännande historia om varför det blev till? Skriv till oss och berätta!
redaktionen@lyckligtlottad.se
