Blåmesar, stinksländor och bin – allt hör ihop

”Pappa släpade ut oss i skogen. Det var inte alltid så kul då, men nu uppskattar jag det. Jag samlade gråsuggor i tändsticksaskar, men mamma blev inte särskilt imponerad”, berättar Christer Bengtsson. Foto: Lars Dareberg

MOSSAGÅRDEN/ BIODLING.

På Mossagårdens odlings-område i Malmö håller han till, Christer Bengtsson. Här förenar han nytta med nöje genom att hjälpa naturen på traven.

Han säger lågmält att han inte är någon expert, men snart drar hans entusiasm igång.

Christer Bengtsson visar upp sina insektshotell och förklarar att det finns cirka 250 arter av vildbin. De konkurrerar sällan, utan arterna är specialiserade på olika sorters växter. I dessa hotell bor inte enbart bin; även fjärilar, tvestjärtar och stinksländor trivs i de små husen.

– Tvestjärtar och stinksländor låter kanske inte så trevligt, men de äter bland annat bladlöss och är nyttodjur.

I hotellet bor ofta rödmurar-bin. Christer Bengtsson förklarar att de samlar pollen och bygger små kammare där honan lägger sina ägg som sedan övervintrar där innan de kläcks till våren. Honorna kan själva bestämma kön på sina avkommor.

Solitärbin är inte aggressiva. De kan stickas, men bara om de känner sig hotade. De har inga giftgaddar och är således ingen fara för allergiker. Han visar små hålor i den packade jorden på gången utanför och berättar att bin ofta bor så.

Ett insektshotell är till stor hjälp för många små kryp som behöver en trygg plats där de kan få skydd. Det går att göra det ännu enklare än så här. Foto: Lars Dareberg

Intresset för naturen har Christer Bengtsson med sig från barndomen.

– Pappa släpade ut oss i skogen. Det var inte alltid så kul då, men nu uppskattar jag det. Jag samlade gråsuggor i tändsticksaskar, men mamma blev inte särskilt imponerad.

Vi går en liten sväng på lotten medan Christer Bengtsson beskriver vad han odlar. Potatis, morötter, sallad, tomater, örter, blommor och bär.

Så här enkelt kan man göra det. Knyt ihop några bambustrån! Fotot: Lars Dareberg

– Jag brukar ha lök också, men i år drabbades den av lökfluga som fördärvade allt. Istället har jag sått kvävefixerande smågrönt. Deras pålrötter drar till sig kväve och det är bra för jorden.

Vi får ett smakprov av wasabi-ruccola (som humlorna gillar) och små rädisbaljor. Baljorna bildas om man låter en vanlig rädisplanta växa upp och blomma. Christer visar även en liten plätt med krasse och självsådd dill.

– Varje år dyker det upp något nytt. Det är spännande att se vad det blir och är både gott och kul, säger Christer Bengtsson glatt.

Han pekar på en glada i luften och berättar att de har blivit lite fler de sista åren. En skrattmås som har ungar i närheten visar sig ibland. En stor syren har fått stå kvar på lotten – som är 120 kvadratmeter stor – som skydd åt insekter och fåglar. Intresset för naturens egen fauna och flora är påtagligt.

– Jag tycker om djur och natur, vi hör ihop. Det är viktigt att underlätta för pollinatörerna, de är nödvändiga för alltings fortsatta levnad.

För sju, åtta år sedan, i samband med en fröbeställning på nätet, såg han en humleholk och köpte en. Han lyckades dock inte locka till sig de fluffiga insekterna och köpte insektshotell istället. Sedan dess har han också gett bort sådana till vänner och bekanta.

Att hysa bin och andra insekter är ingen dyr hobby. Med en borrmaskin kan man borra hål i gamla stubbar och träbitar eller binda ihop flera bitar av bambu eller stänglar av hallon och fläder (se beskrivning här intill). Se bara till att inte borra hål rakt igenom.

– Bina behöver inte matas som honungsbin i kupor. De är dock dåliga på att betala hyra, skrattar Christer Bengtsson.

Han poängterar dock att det är viktigt att ge bina möjlighet att dricka vatten utan att drunkna. Tipset är att lägga stenar i ett fågelbad, så att bina kan landa innan de dricker.

Christer Bengtsson trivs på Mossagårdens odlings-område, men tycker att fler borde få möjlighet att hyra lotter genom att stycka upp de större. Många gånger räcker 50 kvadratmeter att sköta om. Det är tillåtet att ha vindskydd och drivbänk här. Ett litet växthus i standardmodell står också på önskelistan. Då skulle säsongen förlängas avsevärt.

– Jag är här flera gånger i veckan under odlingssäsongen. Även det som inte är önskvärt växer och måste hållas efter. Också under vintern är jag här regelbundet. Jag har fågelholk och fågelmatare som måste fyllas på och ses om.

En tuff liten blåmes, som Christer Bengtsson gillar, bor där. Allt liv hör ihop, som sagt.

Fakta

Namn: Christer Bengtsson

Ålder: 50 år

Bor: Lägenhet med inglasad balkong på Östra Sorgenfri i Malmö.

Jobbar: Lagret på Dynäs Import AB.

Motto: Nej, men skulle skaffat ett om jag var kung.

Djur: Inga egna, allergisk mot katter och kaniner samt pollen (mest på våren och allergin hålls i schack med medicin just då).

Tips till kolonister: Plocka inte bort allt som blommar, även om du anser att det är ogräs. Förena nytta med nöje genom att ge insekterna en chans att överleva och pollinera.

Kuriosa 1: Tar sig fram i stort sett överallt med cykel.

Kuriosa 2: Slår hål på myten om att det finns en egen art av insekt som heter jordgeting. ”Det är helt enkelt bara getingar som har sina bon i marken.
De uppfattas som mer
aggressiva än andra eftersom de försvarar sina bon när vi klampar på dem och därigenom bildar vibrationer.”

 

Gör ett hotell för vilda bin

Vilda bin eller solitära bin som de kallas är viktiga och utsatta djur. Nästan 300 arter vildbin finns i Sverige, de flesta i södra delen av landet. Var tredje art (98 st) är upptagen på rödlistan över hotade arter. Den främsta orsaken är att det småskaliga jordbrukslandskapet försvunnit. femton av arterna har redan dött ut!

Solitärbin är ofarliga för människan. Eftersom de inte har några samhällen att försvara har de inte behövt utveckla några giftgaddar. Många av vildbina gräver bon i sandig jord, och andra bor i hål i trä, utgångshål från trädlevande insekter. Det är dessa hål man kan efterlikna genom att göra ett vildbihotell. Då lockar man flera olika arter att bebo håligheterna, som citronbin, blomsovarbin, bladskärarbin (tapetserarbin) och murarbin.

Gör ett vildbihotell:

Ta bambu, eller torra stänglar av t ex hallon eller fläder som har mjuk märg.

Lämpliga hålstorlekar är 4–10 mm.

Hålen ska vara 5 cm djupa.

Bind ihop med snöre eller buntband.

Häng upp öppet, men helst utan direkt sol under den varmaste delen av dagen.

Dela artikeln:

Facebook
Twitter
Email
Print