Nilla Holmin lägger all sin tid på ätliga växter. Hennes kolonilott är fylld av örter och växter som alla kan konsumeras, och utgör basen i ett hälsosamt liv.
För Nilla Holmin började allt med att hennes syster inte orkade ta hand om sin koloni på Örjan i Lund.
Själv var hon lika ointresserad av odling som hon var okunnig i ämnet, men systrar är systrar, och man hjälps åt så gott det går.
Det var för tretton år sedan, och Nilla upptäckte häpet att den gröna delen av världen var uppdelad i nytto-växter och ogräs. Själv var hon utbildad husarkitekt, men efter hand som hon kom att spendera mer och mer tid i koloniträdgården, kände hon att hon föredrog att arbeta utomhus med händerna framför att sitta framför ett ritbord på ett kontor.
Sedan den insikten nådde henne, har Nilla Holmins liv transformerats. 2008 gick hon en ettårig utbildning
i småskalig ekologisk odling, och idag kretsar hennes liv runt odlandet, med koloniträdgården som ett självklart nav.
Systern har sedan länge lämnat kolonilivet och Nilla Holmin har strukturerat koloni-lotten efter eget huvud. Och för Nilla är just strukturen av största vikt.
– Ja, när jag först såg den här lotten var det mesta huller om buller, med en grusgång mitt i, berättar Nilla Holmin.
Vad Nilla gjorde var att dela in huvuddelen av lotten i åtta delar. Sammantaget utgör delarna ett löst konstruerat rutnät, med olika odlingsrutor i.
– På så sätt är det betydligt enklare att få arbetet att flyta, säger Nilla Holmin. Man tar en eller ett par rutor om dagen, och gör dem helt klara, och sedan flyttar man vidare till nya rutor allt eftersom.
Mitt i rutnätet tronar buxbomsfiguren ”Prins Adrian”. Han är i stort sett det enda som finns kvar sedan tiden då Nilla och hennes syster hade lotten ihop.
– Fast då var han en kyckling med kam. Jag tyckte att han förtjänade lite högre status, så jag bytte kammen till en krona, berättar Nilla.
Nilla Holmin bjuder på en guidning genom odlingarna. Närmast stugan finns ett antal rutor där Nilla driver en fyraårig växtföljd. Det innebär att växterna flyttar runt mellan rutorna efter ett fyraårsmönster. Syftet är att få ut så mycket som möjligt av odlingen.
– Ja, bönorna som växer här ger näring. De är kvävefixerande, så efter säsongen flyttas de till en annan ruta, och så flyttar majsen hit, säger Nilla. Och sak samma gäller alla växterna här, som till exempel pumporna – de mår bäst av att flyttas runt från år till år så att jorden inte blir tröttkörd. Och så ytkomposterar jag för att hjälpa jorden ytterligare.
Det är ingen slump att just de här växterna ligger närmast stugan.
– Nej, det är de som kräver mest skötsel, så det är därför, säger Nilla. Det är viktigt att tänka praktiskt!
När vi kommer lite längre från stugan så är det andra växter och planer som gäller. I en ruta här höjer sig ett äppelträd över grönskan. Runt stammen trängs jordgubbsplantor.
– Det blir lite sport att få in så mycket som möjligt på ytan här, säger Nilla och ler. Det är därför tomtgränsen utgörs av en häck av ätliga bär och växter!
Här finns också rutor med kryddor och olika te-örter, och till nästa säsong skall ett växtapotek fogas in. Här skall malört, johannesört, valeriana, kummin, älgört, mejram, aloe vera, anis och rosmarin ge möjligheter att ta fram ett eget husapotek.
– Jag försöker bli självförsörjande på så många olika områden som möjligt, avslöjar Nilla Holmin. I nuläget bär jag hem tre tunga kassar odlade varor två gånger
i veckan. Det är tur att jag bor bara ett par kvarter bort!
Nu har vi nått längst bort från stugan, och här, nära grinden till lotten, finns ett antal rutor med salladsväxter i. Men det handlar inte om vanlig grönsallad. De nio växter som delar på utrymmet är rosenmalva, slingerkrasse, kärleksört, ruccola, sköldsyra, bronsfänkål, portlak, isört och en djupröd, hög planta som visar sig vara en målla, röd trädgårdsmålla.
– Blad av den har man hittat i magen på Bockstensmannen, berättar Nilla. Smaka!
Jag knaprar på ett blad och känner en jordig, lätt rödbetsaktig smak. Sedan tuggar vi oss igenom syrlig sköldsyra, krispig kärleksört och intensivt lakritssmakande bronsfänkål. Det är lätt att inse att här finns en bas till många spännande salladskombinationer.
Även här finns ett praktiskt tänk bakom läget.
– Ja, det är bara att bestämma sig för vilken sallad man ska ha när man kommer hem, och så plockar man vad man behöver på vägen ut!
För Nilla Holmin har kolonilotten kommit att utgöra en viktig del av hennes liv, både privat och yrkesmässigt. Den ökade kännedomen om de olika växterna har givit en möjlighet att optimera hälsan, och efter att ha provat sig fram undviker Nilla Holmin numera socker, gluten och mejeriprodukter.
På agendan står ett antal nya projekt, som till exempel att prova på att odla svamp, att odla växter som kan ingå i nyttiga hudvårdsprodukter och att bygga en soltork så att skörden kan tillvaratas i mesta möjliga mån.
Utöver odlandet och planerandet driver Nilla Holmin företaget Ätliga Trädgårdar, som sysslar med rådgivning, strukturering och föreläsningar kring odlingsprodukter.
– Men jag jobbar bara deltid, säger Nilla Holmin. Mycket av min tid hamnar här, på kolonilotten. Det är en lyckad blandning, jag lever i nuet och mår väldigt bra.
FAKTA
Namn: Nilla Holmin.
Gör: Arbetar med ätliga trädgårdar.
Bor: På Väster i Lund.
Motto: ”Ta en dag i taget och gör det bästa av den. Sök enkla, smarta och vackra lösningar.” ”Varför gå till affären och handla, när man kan plocka mat från träden”.
RECEPT
NILLA HOLMINS PUMPAPANNKAKOR
Nilla Holmin bjuder Lyckligt Lottads läsare på ett av sina favoritrecept, där pumpa får färga krämiga pannkakor härligt gula.
2 dl pumpamos
2 ägg
1 tsk kardemumma
· Börja med att göra pumpamoset. Dela pumpan i klyftor, ta ur kärnorna, och baka i ugn i 175 grader till klyftorna är helt mjuka. Gröp ur klyftorna och kör pumpaköttet till mos med stavmixer. Blanda med ägg och kardemumma och rör ihop till en smet.
· Värm upp lite fett på hög värme i en stekpanna. Sänk sedan värmen till låg värme. Häll smeten i pannan och lägg på ett lock. Grädda i runt tio minuter. Ät gärna med sylt eller färska bär.